Snart ett år sedan bröllopet - på söndag firar vi vårt första jubileum! Jag kryssade genom Gallerian för att hämta ut våra ringar som vi lämnat in för en uppfräschning. Lite speciellt. Jag har fortfarande inte sett någon ring som jag tycker är finare och mer oss än just den vi valde.
I Gallerian kryllar det av pärmbärare. Alltså den sorten som man ser på 50 meters håll ladda upp ett leende och spärra vägen med ett "har du tid en minut?". Den sorten som får en att på 50 meters håll lägga in en lång sväng, låtsas rota i sin väska eller plötsligt vinka till en osynlig kompis och börja halvspringa. Vad tror de egentligen - klockan är 11.45 en vanlig vardag, och det finns bara en uppgift för nästan alla som cirkulerar: Mat. Eller nä förresten: Mat. Snabbt.
Om det mot förmodan finns lite tid över, inte vill man tillbringa den tillsammans med en säljare. It's wrong, I tell ya - WRONG! Samma sak vid femtiden precis innanför spärrarna i t-banan - vem har tid där? Jag förstår inte riktigt hur de tänker. Alla blir ju bara irriterade, det är väl ingen bra förutsättning.
Så det har gått ett år sedan man stod där och bölade i kyrkan!
SvaraRadera