juli 30, 2009

Ärtskidlandslaget

Vad har ni för story egentligen?

I Finland, liksom i Sverige, säljs det jordgubbar vid varje gathörn på sommaren. Något som är annorlunda är att det också säljs ärtskidor bredvid jordgubbarna. Jag undrar verkligen varför det inte säljs i Sverige alternativt varför det säljs i Finland. Det är egentligen konstigt - jag som har bott två år i Finland och upplevt på nära håll hur olika de båda länderna är, trots närheten till varandra - ändå blir jag alltid så konfunderad när något skiljer sig!

juli 29, 2009

Sunes pappa och finländare


I Borgå (uttalas med hårt "g"), Finlands äldsta stad, ligger godisfabriken Brunbergs. Där köper man choklad och lakrits, och kan dessutom beskåda en apparat som heter något så underbart som "Finlands första kyssmaskin". Alla möjliga bilder kan dyka upp i huvudet när man hör den benämningen, men det rätta är att den gjorde ett slags chokladbollar med skum som nuförtiden heter Suukkoja (Kyssar). Att de numera kallas "Brunbergs kyssar" är lika komplicerat som svenskarnas nya ord "chokladbollar". Bilden är kvar på förpackningen, icke desto mindre.

Dagens Finlandstips: Borgå.

juli 28, 2009

Ärligt

"en hiffannu" ("fattar'nte").

På besökstavlan på moderna museet Kiasma i Helsingfors förtvivlar en besökares lilla frustration på Helsingfors-slang.

juli 27, 2009

Smärta och njutning

Farten och styrkan syns bara i håret.

Till skillnad från nöjesfält, museer eller andra ställen man kan roa sig med barnen, så är Puuhamaa i Tavastehus ett ställe dit man absolut inte kommer utan barn. Därför är stället också fullt med vuxna som roar sig hårt. Vattenkanan med gummibåtar befolkades till hälften av personer över 160 cm (förresten är det jätteroligt att skriken aldrig matchar mannen de kommer ifrån!).

Första sommaren vi var där, var besöket i parken inte lika uppskattat som att kasta en keps upp i luften. Andra sommaren blev R lite hoppagalen, och i år ska ni få ta del av min smärta:

Smärtor vi glömt:

  1. Skarvar i vattenrutschkana
  2. Illamående från att hänga upp-och-ner
  3. Brännmärke från rutschkanekant/gympasalsgolv

Check, check, check.

Dagens Tavastehus-tips: Puuhamaa lekland och vattenland.

juli 26, 2009

Felformulerat

Wipe that smug smile off your face, Skalman.

Vad är det för nytt med formuleringen "Lätt att stryka ut"?

juli 24, 2009

...and you can NOT quote me on that!

Bara 1 km kvar, iiih!

- Och så till sista punkten på dagordningen *spridda suckar*: Föreningen för mekanisk musik vill ha bättre skyltning till sin klubbstuga. Nu säger de att det är ett museum och att de enligt bestämmelserna har rätt att skylta från stora vägen.

- Ok, ok, de får väl en skylt till sitt "museum". (Och någon i rummet tolkade sedan kommunalrådets air quotes alldeles för bokstavligt.)

juli 23, 2009

När tiden rinner iväg

Smart marknadsföring.

I Joensuu rullar det omkring sommarjobbare på inlines som kollar om bilarnas parkeringstid har gått ut, och betalar några cent extra där den har gjort det. Allt ackompanjeras av ett reklamblad förstås, men det är icke desto mindre trevligt.

Dagens Joensuu-tips: fika på Martha-cafét på torget.

juli 22, 2009

En korv med bröd, tack

Oförklarlig sedvänja.

Om jag var ute efter en affärsidé, och om jag orkade, så skulle jag introducera korvbröd på finländska evenemang. Jag fattar verkligen inte hur de står ut med nuvarande upplägg, som är ett kebabpapper med en korv i. Dessutom är det en tjockkorv, så det är skitsvårt att få av en tugga utan att spraya alla inom två meters avstånd med antingen ketchup, senap eller korvsaft. Jag fick evil eye i dag när jag drog på ketchup och senap som man brukar, över hela korven och sedan kom tillbaka till platserna, balanserande med fyra paket. "Hur ska man äta den här?" frågade R sorgset. "Har du någon korv som inte ser ut så här?"

Sen gick han och köpte en ny, och det är tydligen så här den ska se ut (se bild ovan). Kladdigt!

Morgondagens hopp

Hannes briljerade i höjdhopp (just här rev han dock).
Friidrottstävling i Joensuu.

Kolla in stegen! Så här ser blivande friidrottsstjärnor ut!

juli 21, 2009

Plastskornas förbannelse

Snabb generalisering: 3 av 4 simhallsbesökare har Crocs. 19 av 20 är inte riktiga Crocs, utan kopior. Inte konstigt om de går i konkurs.

En aktivitet som man sällan gör som turist, är att gå till en simhall. Ändå är det ett ställe där man kan se massor av spännande seder och människor. Nu har jag varit ganska många gånger i finska simhallar genom åren, så det är inte mycket som förvånar mig längre. (Den största skillnaden är förstås att bastun är större och varmare.)

I dag var vi i Rantakyläs simhall, och jag fick tillfälle att generalisera lite mer, och det är ju alltid kul. Alla har plastsandaler här. Alla flickor mellan två och tolv har dessutom en sjalett som är knuten i nacken, men det är inte lika nytt som sandalerna. Nåja förresten, alla utom Hilda, som knappt går någonstans utan en keps stadigt över sina guldlockar. Men å andra sidan tror alla att hon är en kille.

Dagens Joensuu-tips: simhallen i stan med vågmaskin och vattenrutschkana.

juli 20, 2009

Metropolis

Strosar lite på Knattegatan.

Det finns två fraser som svenskar försöker briljera med första gången jag säger att jag kan lite finska. Antingen är det "ei saa peittää" (rör ej) eller "moi mukulat" (hej knattar). Ibland hör jag också "revi tästä" (riv här) och "ravistettava" (omskakas). Hm, känns det lite som att svenskar uppfattar finländarna som ett folk med en order för varje tillfälle?

Hur som helst - i dag var vi på Mukulakatu (Knattegatan), ett ställe i Joensuu där barnen får leka stad. Hilda parkerade sig direkt i sin egen restaurang, där hon sålde stekt tomat, morot och ägg tillsammans med pressad päron/melonjuice. Mums! Hannes börjar alltid med att vara brevbärare, och delar ut de ungefär tjugo olika brev som finns i alla invånarnas brevlådor. Någon annan hämtar breven, och det går som vanligt runt på ett alldeles bekymmerslöst sätt. Den här gången höll vi oss utanför i cafét, där tiden fördrivs lättare samtidigt som man kan fika och läsa en bok. En bonus var att slippa irriteras över alla föräldrar som är i vägen överallt. Vi var där i tre timmar i dag, och går nog dit i morgon också.

Dagens Joensuu-tips: Mukulakatu vid stora torget.

juli 19, 2009

Magnetism


Hannes och Hilda var sysselsatta i flera timmar med magneter.
Dagens Finlandstips: Tallskogarna i Mäntyharju, sommarstugestället nummer ett.

juli 18, 2009

Respit

Det är inte så dumt vid havet ändå, (som jag faktiskt tidigare har upptäckt), men glömt.

Den lugnaste stunden på dagen var vid havet i Helsingfors. Det är inte många huvudstäder som stoltserar med en stor sandstrand mitt i stan, och särskilt inte en så ren och fin sådan. Syskonen A-P har en förmåga att trötta ut sina föräldrar just nu, medelst de tre tj:erna: tjat, tjafs och tjorv, men på stranden hördes inget av detta. När all sand var avborstad, alla skor på rätt fötter och vi gick mot spårvagnen, så var det igång igen. Jag tror att vi ska gå och bada lite mer.

Dagens Helsingforstips: bada vid Hietsu (Hietaniemi), inte äta på Carrolls eller Hesburger.

juli 17, 2009

Smarrimento!

Karameller, karameller och så lite mer karameller.

Fazers café på Kluuvikatu är elegant med sin 60-talskänsla. Jag gillar de vita borden med inglasade karameller, men i dag satt vi utomhus. Det passade den skuggkyliga sommareftermiddagen att sörpla fantastiskt gott te och äta choklad innan vi tog tåget hem till Haarajoki igen. Mysig dag på tumis.

Dagens Helsingforstips: Fazers chokladte, Salon Pepe Åhman.

juli 16, 2009

Gästbloggare: Hannes 16 juli

Med varsin iPod uppkrupna i ett bankfönster i Helsingfors.

Kapitel tre. Till Finland! 16/7 2009
Godmorgon! Idag vaknade jag tidigt och frågade vad klockan är. Jag njöt i sängen. Sen drog vi upp gardinerna. Och så kopierar jag en skylt härnere [teckning av rökning-förbjuden-skylt].

Okej! Idag ska vi in i Finland. Vänta lite! Jag måste klä på mej. Och idag ska vi gå till leksaksaffären i Finland och så får vi köpa 2 leksaker. Puh! Bra att jag har portmonnän. Nu packar vi ihop allt. Vi åt frukost och titta på tv. Sen gick vi till bilen.

Kapitel 4 Turisterna i Finland 16/7 2009
Bild-galleri. Vi åkte av båten och hämta posten. Sen gick vi till Sokos leksaksavdelning. Sen gick vi till banken och Stockmanns leksaksavdelning. Sen åt vi hamburgare. Och sen va vi på Sanomatalo och fikade. Och sen gick vi till min gamla lekpark. Och sen åkte vi till Mummi och sen gick jag och Hilda till Mummis lekpark och plockade bär. Vi kom in och sköljde av bären och nu är jag i säng och längtar hem. I morgon äter vi opp bären.

Uppgivenhet

Topeliusparken i Tölö: en pappa på jakt efter den perfekta bilden möter en treåring med spring i benen.

Dagens Helsingforstips: Leka i Topeliusparken, köpa tidningar i Akademiska bokhandeln.

juli 15, 2009

Gästbloggare: Hannes 15 juli

Hannes och Hilda försvann plötsligt i leklandet, och hittades på det här viset i tevespelsrummet.

Hannes skriver i anteckningsboken han fick av mormor och morfar, och jag vidarerapporterar här på bloggen. Originalet med bilder och inklistrat, kan läsas när vi kommer hem. /Jessi

Kapitel 1 Färden, 15/7 2009
Idag åkte jag till båten. Jag åkte först till Maxi där mamma köpte glass. Vi vänta i bilen men då började Hilda gråta och när pappa såg mamma kom ut spurtade vi dit.

Kapitel 2 På båten 15/7 2009
Vi gick in i hytten och packade upp. Sen gick vi ner till en lekplats. Sen åt vi lunch. Sen gick vi till leksaksaffären. Sen gick vi till lekplatsen igen och sen gick vi till hytten och drog ner gardinerna och gjorde i ordning sängarna. Och innan jag sätter igång ett nytt kapitel vill jag visa min namn-lapp. Så ha-debra där i Vaxmora och så säger jag godnatt!

juli 13, 2009

Fråga någon som vet

Inte rätt kopplat än, men snart.

Inspirerad av R:s blogg, och med en elektrisk triumf nära i minnet, kom jag ihåg när jag blev en fixare.

När jag flyttade hemifrån var jag 19 år och ägde ingen hammare. Min faster/gudmor gav mig ett set med fyra skruvmejslar, och jag köpte en skiftnyckel för att höja sadeln på cykeln som jag köpt via Gula Sidorna (före Blocket i tideräkningen). Att bo själv i ett nybyggt hyreshus på Växjö campus krävde inga större fixarkunskaper, bara att sy gardiner gav en stolthet som kanske var lite för stor i förhållande till insatsen.

Pappa körde mig ner till Växjö, med ett stopp på Ikea i Jönköping för att handla möbler som jag valt i förväg ur katalogen (jo, jag har alltid varit likadan, ok?), hjälpte mig att bygga ihop allt och installerade den dator som han och jag fyndat (demo-ex!) dagarna innan flytten. Nästa gång han kom, rensade han mitt avlopp i duschen. När han hade åkt, fick jag en plötslig insikt: Shit, tänk när mina barn flyttar hemifrån, då är det ju jag som ska fixa, sy, bygga och rensa... Det låter lite fånigt så här i efterhand, att jag inte insett det tidigare, men det var verkligen en chock-insikt.

Där och då tog jag beslutet att klara hemmafixande själv. Grunden i allt fixande är inställningen "kan själv". Om man inte kan själv, är nästa steg "fråga någon som vet, sen kan jag själv". Om man fortfarande inte kan själv, är det dags att kalla in hjälp, och då förstås hänga över stackarens axel, fråga dumma frågor och försöka snappa upp något, för att kunna själv nästa gång. Belöningen är den fantastiska triumfen att trycka på en knapp och höra något gå igång, eller se något tändas.
Nästa belöning är att R tycker att jag är amazing. :)

Nu är jag 32 år, och myser varje gång Hannes eller Hilda kommer till mig och ber mig fixa något som har gått sönder. Varje gång visar jag noga hur det kan lagas, med förhoppningen om att de ska snappa upp lite allmänt fixar-know-how. Verktygen har förökat sig till två lådor, häromdagen köpte jag en magisk Clas Ohlson-låda med miljoner fack, där mina barn har fått sortera skruvar i storleksordning. Jag har lagat tvättmaskiner, en lampknapp och åtskilliga leksaker, men ropar fortfarande på R när det är dags att laga datorn eller rensa avloppet. Sen tycker jag att han är amazing.