september 11, 2007

Populärvetenskap och populärmusik

En otippad favorit.

Jag har svårt att hitta en tidning som jag verkligen gillar, men som tur är har jag en man som älskar att hänga på Presstop och som ibland köper hem tidningar som han tror att jag skulle tycka om. I morse fann jag Psychology Today på bordet bredvid sängen, och eftersom jag precis läst ut min bok (som för övrigt också hittades just där), så rafsade jag med mig tidningen till jobbet och blev fast. Visste ni till exempel att åtta timmar inte räcker för att ta igen en natt med dålig sömn - det krävs två niotimmarsnätter för att återställas fullt ut. (Bara det att redan åttatimmarsteorin är ett hån mot småbarnsföräldrar.) Jag ser nu fram emot att lägga mig och läsa 10 outrageous truths about men and women. Sånt är ju alltid roligt och till grund för diskussioner. En del gillar infriade fördomar - här är den perfekta artikeln för er.

Nu är det så mörkt på kvällarna att jag inte kan gå genom skogen från gymmet utan att snubbla på rådjuren, så jag tar mig sjungandes runt en liten omväg i stället, (till Telefonplans-resenärernas förtret eller nöje). I dag lyssnade jag på Millennium Hits 1990-1994, och där kan vi snacka om en radda meningslösa hits utan djupare känslor eller världssamvete. Ta till exempel Whigfields Saturday Night. Tralala! Eller 2Unlimiteds No Limit, följt av det snarlika 2 in a room med Wiggle It. En höjdpunkt är i alla fall Haddaways What is love, som jag älskar bara av anledningen att den är soundtrack till min favoritfilm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar