Tungt glas.I dag har Hilda haft vaccinfeber och varit lite snuttig. På morgonen fick jag en tio minuter lång kram och var helt lycklig. Små armar med inverterade armbågar som håller hårt kring halsen, jag blir alldeles yr av glädje! Hon är en envis liten person med stor integritet, precis som storebror, det finns inte något man kan göra utan att hon gått med på det. En tröja som hon inte har lust att ta på sig på morgonen, den går helt enkelt inte att ta på henne, utan åker av snabbare än tanken och man får se hur förargade de där små ögonbrynen kan vara.
Det är skönt i alla fall att barn aldrig verkar sjukare än de är, till skillnad från en del vuxna som av olika anledningar eller bara spontant gärna ynkar lite extra. Vi är som tur är heller inte så vana vid sjukdomar i vår familj, så det finns inte riktigt någon rutin. (Om jag någon gång mår konstigt, så blir jag mest förvirrad och går runt som en knäpp pingvin och undrar hur jag ska hantera det. Vad jag vet så har jag inte haft feber i vuxen ålder, med undantag för förlossningarna förstås.) När jag var liten så fick man se på video och mysa hemma när man var sjuk, och mamma eller pappa köpte hem en tidning på väg från jobbet. Det var tider det! Måste införa något sånt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar