januari 04, 2010

En ljus idé

Bara några år till, sedan kan han göra verklighet av alla sina affärsidéer.

Vardagen med barn bjuder på många överraskningar, till exempel när en sjuåring dagen efter nyår säger att han har ett nytt motto för året: "Man ska inte binda sitt kapital i glödlampor."

Efter att ha blivit förbluffad, full i skratt, fundersam och nyfiken (i den ordningen),över den insiktsfulla iakttagelsen, så ville jag undersöka hur mycket han förstod av det han just valt till sitt motto. Hur smart han än är, så tvivlade jag på att han snappat upp både glödlampsförbudet och dess konsekvenser och innebörden av ordet kapital.

Jag: - Var har du hört det?
Hannes: - Jag har kommit på det själv, men jag vet inte riktigt vad "kapital" betyder, jag vet bara att det har med Joakim von Anka att göra.
J: - Kapital betyder "tillgångar", alltså allt man äger och har, och kan använda att köpa annat med.
H: - Ahaa...
J (tvungen att kolla om han visste om glödlampsförbudet): - Hannes, varför ska man inte binda sitt kapital i glödlampor, menar du?
H: - Jag har en idé om att man bara skulle köpa EN glödlampa, sen ta med sig den in i varje rum, så behöver man inte köpa en massa lampor. Då sparar man pengar!

Han är riktigt smart, men har inte koll på allt (ännu). Skönt.

januari 01, 2010

It's not me, it's you

Jag var försten att gå ut ur vårt hus 2010, hurra! (Det är sådant man får tänka, när man pulsar ut för att leta upp 16A-proppar klockan nio en nyårsdagsmorgon.)

Dags att tillkännage årets nyårslöfte: 2010 blir året då jag slutar att ta åt mig av andras humör, och jobbar med att kunna skilja på vad som har med mig att göra, och vad jag inte kan göra något åt. Jag räknar inte med att årets löfte blir lätt, men jag har en del strategier som ska hjälpa mig att fixa det.

Här är tidigare nyårslöften, som alla är överflyttade och traditionsenligt fortsätter att gälla. Vad har ni för nyårslöften?

december 27, 2009

Allting kommer tillbaka

Stackars förtryckta 1800-talsdamer.

Tidigare brukade jag spara bilder som jag kunde tänka mig att blogga om "lite senare", och bilden ovan är en av dem. Den är tagen våren 2008 på Nordiska museet, på en av våra "museifredagar". Jag tog bilden för att jag bara stod och gapade över hur höga klackarna var - det fanns också en träform utanför montern, där man kunde försöka trycka ner sina fötter för att se hur absurda skorna var. Jag kunde inte ens stå upp med båda fötterna i - fick någon sorts MJ-pose, med knäna framåt, ryggen krum (och förstås ett kort "ouch!"-tjut).

Spola framåt ett och ett halvt år till mellandagsrea 2009, Din sko, Kista Galleria:

För kvinnor som nöjer sig med att stå och se långa ut.

december 21, 2009

Dan före dan före dan i marsipan

Årets julgodis: marsipan, vaniljfudge, kola och dragerade mandlar. Mmmm.

Lite annorlunda marsipangodisar när vi bakade tillsammans i dag: Hilda inledde med en snögubbe och satsade sedan på fötter i massproduktion, medan Hannes gjorde en krabba, en orm, och en överraskning med basilika som någon kommer att sätta i halsen.

december 19, 2009

Hågge och bockarna på plats

Hela gänget på väg mot julen.

När Hågge är påklädd och man själv sitter i mysbyxorna klockan tre på eftermiddagen, och börjar bli sugen på pepparkakor och Poirot...då är det jul! När man sitter i mysbyxorna klockan tre på eftermiddagen, fyra dagar före jul - då vet man också att man inte har drabbats av någon julstress att tala om.

december 17, 2009

För fet för en fot

En välbesökt vinkel under processen.

R hade läst att man kan hyra julgran i Kalifornien, och att en kvinna utropade "Ramona, you're back!" till sin älskade hyrgran vid återföreningen, så den logiska fortsättningen var att föreslå att vår gran skulle heta Hågge.

Det kändes genast som att vi fick ett starkare band till vår fina gran som så lämpligt levererats till vår ytterdörr av omtänksamma familjemedlemmar. Hågge stod i hallen i dag och värmde sig, det hade blåst kalla, snöiga vindar i hans rufs hela natten. Det låg ett löfte om julmys över det lilla radhuset i Sollentuna.

Under Bolibompa började vi titta på Hågges starka ben, och undra stilla om stammen skulle få plats i julgransfoten. Vi kom överens om att såga lite grann, tittade på varandra med ett "den-där-Hågge"-leende, jag lade en liten tidning under stammen och sågade bort barken på alla sidor. Hämtade måttbandet, och Hilda mätte upp att den fortfarande var mer än fem centimeter för tjock. Dags för trädens nemesis R att träda in med uppkavlade ärmar.

En kvart senare reste sig R från en lite mer bantad Hågge och vacklade till soffan. "Jag kan inte andas", sa han, sen somnade han! Jag tittade på Hågge. "Jag tror inte att jag är så förtjust i dig längre, Hågge", muttrade jag, och tog tag i sågen och måttbandet.

(De tindrande barnen tror vid det här laget fortfarande att det finns en chans att klä granen i kväll, men Hågge har andra planer.)

Hågge gick från kär familjemedlem till "jävla Håkan" på knappt två timmar. När vi äntligen stöttat upp det sneda eländet och hallen var översållad av kladdig bark, sågspån, barr, blod, svett och tårar, hade Hannes redan gått och lagt sig själv. Vi lovade att de förväntansfulla små änglarna ska få hänga upp varsin prydnad i granen innan vi går till skolans avslutning i morgon.

Det är tur för dig att du är så snygg, Hågge. Sån jääävla tur.

Kallt.

Sundsvallståget med is i magen. Jag kan nästan svära på att de sa "terapiinformation" i stället för "trafikinformation" i högtalaren.

december 11, 2009

Specialkanal

Vissa vinklar sin story på klänningarna, andra på pristagarna...och sedan finns det någon som rapporterar från munnarna.

Dagen efter Nobelfesten var allt borta. De inhyrda SL-bussarna som parkerat runt Hötorget med närliggande gator, de svarta bilarna på själva torget och alla tv-bussar och skåpbilar som ställts upp för att rapportera händelsen över hela världen.

Men när världspressen lämnar platsen tillsammans med det Framgångsrika Folket, finns några kvar. Som en fyr i decembermörkret finns tandläkarnas egen tv för att rapportera om effekten av hummer, vaktel och havtorn. Och annat förstås.

Morgonglädje

Klockan 8.44: Julkänsla på Liselottes hembageri, Norrtullsgatan.

december 10, 2009

Bra start

Den 10 december 1999 var det nervöst lite här och var. Ingen visste någonting - skulle världens datorsystem tro att det var år 1900 i stället för 2000? Skulle planen krascha, bankomaterna sluta fungera, korna stå utan mjölkning? Själv var jag upptagen av mer egoistiska funderingar, mestadels kring en viss finsk kille som jag ordnat att sitta mittemot på jobbets julfest.

En månad efter det, kunde världen pusta ut, allt var som vanligt. Och i Jessis lilla värld hade allt ändå förändrats. I morgon går vi in i nästa decennium, enligt vår tideräkning.

Stockholms snyggaste torg

Hötorget, 16.55: minus fruktstånd, plus svarta bilar.

Allt är perfekt på Hötorget, Stockholms snyggaste torg. Kolla bara: fruktförsäljare, kullerstenar, pampiga byggnader, gatulampor och bioskylt i 50-talsstil, "skyskrapor" och, sist men inte minst, Nobelglamour!

december 09, 2009

Trägen vinner




Ha! Här sitter man i sin ensamhet och surfar lite förstrött, och tittar tillbaka på gamla blogginlägg för att komma ihåg vad som hände för ungefär ett eller ungefär två år sedan. I oktober 2007 letade jag efter Polly-reklamen, och fick för mig att leta lite till. Icke förgäves!

december 06, 2009

Köpcentrumsdag

Tre stora köpcentra på fem minuters bussräckhåll från oss, och alla är fulla av folk. Var kommer alla ifrån? Tjuset ovan är långt ifrån min barndoms orangea Sollentuna centrum, med gipssvanar i taket och härligt len fontänsten. Undrar vart den stenen tog vägen?

Kista Galleria, 14:30, en ung säljare av Smart box närmar sig mig när jag just har köpt ett litet kardborrband på Åhléns:
- Hej.
- Hej.
(Lite för lång tystnad)
- Handlar du julklappar?
- Njae, jag har redan köpt, ska ut nu.
- Ok...eh...vill du att jag kör pitchen ändå?
- Eh...hehe...nej, jag vill nog hellre gå.
- Ok.
(Tyst först, sen ropar han efter mig):
- Tack! Ha en fin kväll! Och god jul du! .... God jul.

december 03, 2009

Ikea sticker ut hakan

Men, ursäkta mig, Ikea! Ge er på någon annans familj.

december 01, 2009

Rubba cirklarna, och glimtarna skymtar

Så skimrande var aldrig havet, som fyra nya mynt.

Jag tycker verkligen om att vara på jobbet. Jag tycker om att titta upp från skärmen och se E, A och J sitta där och jobba, kanske säga något och sedan fortsätta igen. Att hämta te i köket och prata trams med någon som står där, eller att luncha och släppa allt en halvtimme.

Men i dag påmindes jag om att när man gör något som man inte brukar, så följer nya idéer och tankar. Jag jobbade hemifrån och tillbringade lunchen med att göra ärenden. Eftersom jag inte har bil, så tog jag bussen till Stinsen och upptäckte för första gången att den går från dörr till dörr. Jag hade ingen väska med, vilket betyder inget att läsa, lyssna på eller fixa med. Det var jätteskönt att bara sitta och titta ut genom fönstret och tänka. En vanlig vardag skulle jag i tysthet bocka av att-göra-listan i huvudet, planera för vad jag ska göra när jag går av bussen, när jag kommer hem, nästa dag, nästa helg... Men nu - att vara ensam hemma i sex dagar och börja dessa med att jobba hemifrån - rubbar mina cirklar.

I stället för att sitta isolerad från världen, så såg jag en man komma på bussen med andan i halsen och sa att en tjej som gått på hade tappat sitt kort inne på Pressbyrån. Han letade upp henne och de gick av tillsammans medan chauffören väntade. Sådant myser jag av. När folk går ifrån sina planer eller sin väg för att hjälpa någon annan, eller göra någon annan glad. Det är min favorit, och jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde få se mer.

Senare, i affären, fick jag växel tillbaka, och när jag öppnade handen såg jag att jag fått fyra skinande jubileumskronor. Jag har inte ägt många såna, och här fick jag fyra - på en gång! Här kommer den skeptiske att tro att jag är hög eller kanske bara fånig. Men det är en så skön känsla att bli glad för småsaker, att jag blir glad för den lilla grejen först, och sen glad igen för att jag tycker om att kunna bli glad för smått.

När jag kom hem igen kom jag på ett nytt uttryck som jag dessutom genast fick använda. Beredda...?

I lunchas.

Som "i söndags var jag på bio, och i lunchas gick jag till K-Rauta". Perfekt! Det här kommer R att gilla, han som är så fascinerad av svenskarnas användning av ordet "lunch" som tidsbenämning.

Alltså, en högst ordinär tisdag kan man:

  • hitta en ny, bra buss
  • bli glad över medmänniskor och småsaker
  • komma på nya, användbara uttryck

Den här dagen vann jag, alltså.

Nu ska jag spela gitarr.

oktober 25, 2009

Nu är vi alla amerikaner

En förmiddag vid symaskinen, två hoplimmade mynt, lite hårvax och en massa smink = nöjd Two-Face på kalas i Hagsätra Centrum.

Halloween har kommit för att stanna, och även om jag inte är så förtjust i själva temat (tycker mest allt är äckligt och för läskigt), så är det alltid roligt med högtider. Jag hade sytt en spökdräkt på beställning av Hannes, men en testkörning på skolans fest i fredags gav dåligt resultat. För varm, för svår att se/leka/äta i. Åtminstone var det min tolkning, sen låg det förstås något i att de flesta av de andra killarna hade köpedräkter med gummimasker.

En snart sjuåring har absolut rätt att inte vilja ha mammas hemmasydda spökdräkt, så jag fann mig själv mycket motvilligt på Buttericks i jakt på en cool spökmask-som-alla-andra-har. Jag som alltid har hatat att gå in på Buttericks, denna äckligt trånga, gummistinkande affär. Och här stod jag nu en Halloween-helg, inklämd mellan fnissande tonåringar, finska turister och svettiga mammor/pappor och blev mer och mer upprörd. Tygerna i dräkterna är av så usel kvalitet att jag blir arg redan där. Och 200 kronor för en enkel Scream-mask?! Nepp, inte så länge jag har en symaskin.

Så jag ringde till stackars R och skällde ut hela systemet, och han kom på att vi skulle köpa teatersmink i stället, så i triumf hämtade jag en ask, slängde fram på disken och såg trotsigt på expediten. Just det, det var bra så - got a problem with that?! Var nöjd hela vägen hem, där en uppspelt Hannes deklarerade vad vi skulle åstadkomma med sminket. "Ja! Jag ska vara Two-Face i Lego Batman!" (För den som inte vet, så leker sjuåringarna inte Batman, utan "Lego Batman", vilket vi kanske ska vara glada för. Jämförelse: Two-Face i Batman vs Two-Face i Lego Batman).

Med hela curlingfamiljen involverad så blev vi alla fyra nöjda med resultatet, eller vad sägs om den här coola killen?

Storebrors läskiga pumpa och lillasysters galna pumpa.

oktober 24, 2009

Snabbköpstitlar

Jaså, jaha, godmorgon! Var har du fröken Toffla då?

oktober 10, 2009

Achtung!

Det finns inget som är så förbjudet som när det står på en tysk förbudsskylt.

augusti 28, 2009

Valt färg för att matcha vägarbetena?

Så här tydligt ska man inte se den.

När jag gick i mellanstadiet så var den tuffaste bilen som fanns en Lamborghini Countach. Bara namnet var ju så häftigt! När jag i dag hör någon säga "sportbil", så viskar jag "Lammbårrdjini Cåntäääsch" för mig själv.

I dag åkte jag i fredagens rusningstrafik (två timmar före andra vardagar, att man aldrig lär sig att ingen jobbar till fem på en fredag) på Drottningholmsvägen och hamnade framför en orange dröm. Jag blev vad tyskarna brukar kalla beklämd. Det måste bara vara så himla tråkigt, att köpa en Lamborghini som accelererar 0-100 på knappt fyra sekunder, och sen sitta fast i en kö som är så typisk för Vasastan: vägarbete, dubbelparkeringar, blåbusskorsningsspärrar.

Varje gång kön rörde sig framåt 20 meter, hörde jag ett hoppfullt rrRRRRR!!! och sen ett besviket rrrrpurrrpurrr...och tyckte så synd om den där killen som glatt langat upp miljonen för den där skönheten. Vad såg han framför sig liksom? Inte en Volvo V50 med två tjafsande ungar och en rufsig mamma sjungandes till reklamradio, som i dag i alla fall.

augusti 04, 2009

Sovtips

Sov med ena ögat öppet.

I dag hörde jag att det finns ett amerikanskt uttryck som säger att man inte ska ligga med sin inredare, men eftersom jag aldrig hört det förut (och inte ens har en inredare), så googlade jag för att hitta uttrycket och varifrån det kommer. Jag sökte på "never sleep with". Ingenstans fanns avrådan från umgänge med inredaren, däremot en massa annan intressant kunskap som jag tänkte dela med mig av här:

  • Never sleep with your hairdresser
  • Never sleep with anyone crazier than yourself
  • Never sleep with a fat man in July
  • Never sleep with your feet to the door
  • Never sleep with anyone from Windsor
  • Never sleep with the same woman twice
  • Never sleep with strangers
  • Never sleep with your boss
  • Never sleep with a suspect on Gabriola Island
  • Never sleep with a woman whose troubles are worse than your own
  • Never sleep with the eyeliner on
  • Never sleep with your shoes on

Om man däremot söker på "always sleep with", så blir det bara ett resultat:

  • Always sleep with one eye open

Det finns inget annat du behöver veta.