Jag älskar flygplatser! Det är så spännande, även om man bara ska lämna av sin man som ska åka på ett dygns resa till Finland, så är det pirr i magen hela vägen till Arlanda. Lukten utanför terminalerna är densamma som när man går in i flygplanet, så det blir en liten kick även vid en avlämning. Det är så synd att man inte längre får stå med näsan mot glasrutan och titta på de som väntar på väskorna, stå framme vid glasrutan och andas ut imma som man skriver "J" i. I bakgrunden en teve med reklam (som också var lite exotiskt, eftersom det inte visades reklam hemma på den här tiden) som spelade "daaa-dadadadadada-daaa...Opel Ascona!".
När min storasyster och jag var ganska små och flög ensamma till Spanien, var det ett äventyr i sig. Självklart fick man gå in i cockpit och titta på alla knappar och lampor, till och med sitta där en stund. Och vid trappan från flygplanet stod det en fotograf, precis som på finlandsbåtarna, och vi har ett foto där Jenny och jag kommer ut på trappan i värsta Beatles-stilen, med varsin lapp runt halsen och gosedjuren i säkert grepp. Mysigt och spännande.
Nu är jag trettio år, men är fortfarande lika förtjust i att flyga. Nervositeten, säkerhetskontrollen och don't even get me started on flygplansmaten! Små gulliga lådor med god mat och sen en liten äckligt svampig efterrätt som jag alltid skänker bort, men den ska ju ändå vara där. Sen älskar jag ju att packa, men det är en helt annan historia.