En för alla - alla för en!

Musketörskal i väntan på lek.

Det är fortfarande härligt att se fram emot saker, och nog händer det att jag går och längtar även nu, men åh - när man var liten! Den där fantastiska, fruktansvärt jobbiga känslan av att se fram emot något så jättemycket att man inte kan sova kvällen innan! Som på julafton, när timmarna segade sig fram och mapa gav oss varsin pysselbok på morgonen för att vi skulle ha något att sysselsätta oss med.

Eller som när man har haft jullov i tre veckor och ens bästis varit i Finland sedan skolavslutningen, och man äntligen ska träffas för att leka en hel dag. Allt är klart och utlagt på golvet - en skurk och en musketör. Mamma är så glad för att han är uppspelt, att skurken får låna skinnhandskarna. Mamma fryser om händerna hela dagen, men är varm som hjärtat inuti.