Den magiska jullådan

Glittrande snöstjärna från Macy's på Herald Square myser ihop med smarrig candy cane från CVS Pharmacy i Harlem. Trevliga småljus från City Gross i Kungens Kurva på grenarna av en Microsoft-gran - raka vägen från Akalla!

Jag älskar julen, särskilt uppladdningen - bakandet, pyntandet, mysandet och sniffandet. Den är utan tvekan den bästa högtiden på året, ändå tycker jag inte alls att det är sorgligt att plocka bort julen när det blir dags. Det får liksom räcka så.

Det allra bästa med pyntandet är att öppna lådorna och hitta alla ghosts of Christmases past. Det är en alldeles speciell känsla att dra upp en dekoration och känna myskänslan "åh, kommer du ihåg när...". Nu är ni mina vittnen när jag säger att jag aldrig ska köpa en låda med grandekorationer som inte betyder något. Fast å andra sidan, när jag plockar upp de där silverkulorna i glittrig plast som aldrig tycks gå sönder, så vet jag att jag köpte dem till min första jul hemifrån, på Åhléns i Växjö, för att jag inte hade något annat julpynt med mig än en liten (av ansiktsuttrycket att döma) full lucia, utskuren ur en äggkartong av en fyraårig Jessi med tungan rätt i mun. Förresten - tyck inte för synd om mig nu, jag firade inte jul på Åhléns i Växjö, som det kanske lät som. Det hade varit ganska sorgligt.

Årets jul var en dämpad tillställning (eller så dämpat det kan bli med fem småbarn i huset), och jag har äntligen insett att varje jul är olika, oavsett hur lika vi än försöker göra dem. Familjen är ett år äldre, och var och en i en annan livssituation än för ett år sedan. Den insikten gav mig lite pirr i magen inför nästa jul. Undrar vilket nytt pynt som har landat i lådan under året?