juli 29, 2008

Scen: Rum för barn (Kulturhuset)

Min tvååriga lilla feminist.

Plötsligt reste sig Hilda från den lilla nisch där hon och Hannes suttit och läst Bamse i en kvart, sprang fram till hyllan, tog målmedvetet en bok och proklamerade: "Mamma, kolla HÄR då! Läsa den?"

En slump?

juli 28, 2008

Bara att tuta och köra

Båda händerna på ratten, tack!

Jag kommer ihåg när jag var liten och fick "köra" bilen. Guva kul det var. Jag har en minnesbild från att jag satt i pappas knä framför ratten när vi var i fjällen, och det var åh-så-frestande att trycka på tutan.

Hannes tutade innan vi körde iväg, men sedan inte en enda gång på hela vägen. Och han tog det på största allvar, det var (mestadels) båda händerna på ratten och blicken rakt fram.

Apropå tuta - för exakt åtta år och en månad sedan, "bloggade" vi så här:

Vi promenerade mot Washington Monument och såg Lincoln Memorial långt borta. Eftersom parkeringstiden höll på att gå ut [Washington har grymma parkeringsregler, bortforslingen är aldrig långt borta], lämnade vi Lincolm Memorial åt sitt öde och tog en taxi tillbaka till bilen. Där stod den kvar, inte bortforslad och inga böter. Risto hade frågat taxichauffören om var vi kunde hitta ett garage, så vi bestämde oss för att strunta i vad det kostade och bara parkera. Med tanke på hur stora amerikanska bilar är, var det ett trångt garage. Instruktionerna var att hålla 5 mph och tuta i varje sväng. Läskigt.

juli 14, 2008

BF

En öl, lite nötter, en brygga och my darling by my side.

Recept på en mysig semesterdag:
Cyklar till stan via Hornsgatan, stannar vid ett övergångsställe i Slussen och pratar om livet. Kommer på oss själva och cyklar vidare till Kungsan och kollar på Signspotting. Vidare till Hötorget där vi bestämmer oss för att se Mamma Mia, som går på Filmstaden Söder. Cyklar dit. Ser filmen, skrattar, gråter och myser. Sen cyklar vi genom Tantolunden hemåt, och stannar på det där cafét som vi alltid sett när vi cyklar till dagis, på bryggan under Liljeholmsbron. Tar en öl och lite nötter. Myser.

Sen cyklar vi hem, och hinner komma in genom dörren och börja med middagen när två uppspelta barn kommer hem från Skansen. Tack mormor och morfar! :)

juli 09, 2008

Rött är sött

Världens vackraste kyrka.

Förutom att min son älskar rött, så har jag upptäckt en annan fördel med att en stor del av hans kläder är i den färgen - jag hittar alltid honom (och lillasyster) snabbt i en folkmassa. Testat och bekräftat! Från och med nu, ska de alltid ha röd tröja när vi reser. Syns även på långt håll (klicka till exempel på bilden ovan och finn min femåring på trappan).

juli 08, 2008

Lista


Saker jag gjorde när jag var barnledig

  • åt framför teven
  • spontanmiddag hos brorsan
  • hoppade över middagen
  • tränade för lite
  • rosévin hos fairy godmother R-->
  • -->Golden hits en lördagskväll-->
  • -->efterfest i Solna en söndagsmorgon
  • hängde hos grannen
  • hängde hos mapa utan att jaga något barn
  • frukost på balkongen med tidning
  • jobbade över för att riktigt hinna klart
  • tapetserade en vägg
  • cyklade till Ica utan hjälm

Saker jag pratade om, men aldrig gjorde ändå

  • gick på bio efter jobbet
  • var uppe hela natten och kollade på film
  • tog sovmorgon (6.30 är en förbannelse)
  • läste en bok

juli 07, 2008

Kungen av Finland

Att knäppa av i exakt rätt hundradels sekund :)

För nästan exakt ett år sedan var vi på Puuhamaa och roade oss, och det var ett självklart val att åka dit i sommar igen. Jag är ganska säker på att vi inte skulle betala 19 euro för att gå på ett sånt här ställe om vi inte hade barn, så jag tackar min lyckliga stjärna för våra två små godluktande busungar som i dag ivrigt hängde på låset.

Dagen rusade iväg, och precis innan vi skulle gå hem blev den stora orangea hoppkudden barnfri. R och jag tittade på varandra i samförstånd och slängde av oss skorna för att rusa dit. Det var inte hans snabba reaktion jag reagerade på. Det var vad som hände tio sekunder senare, när han plötsligt fick en illavarslande koncentration i studsarna och började skandera "Vem är kung?! Vem är kung?!"... Enda orsaken till att jag sitter här i dag, och inte fastklistrad i någon tall, är att jag kröp ihop i fosterställning och skrattade så jag fick ont i magen. Det är så roligt att se någon hoppa så seriöst, särskilt en som jag är gift med.

Det är i och för sig inte första gången R kallat sig för kung. I början när vi träffades så var vi i Gamla stan och fikade med min lillasyster, som då var elva år. Under den dagen lyckades han övertyga henne om att han faktiskt var kungen av Finland. Hon var egentligen lite för stor för att tro på det, men blev säkert osäker av att han var så allvarlig och samtidigt blasé om det hela. Det vore kul att veta hur länge hon trodde att jag var ihop med kungen av Finland. Kanske lika länge som den riktiga kungen av Finland lyckades behålla titeln.

juli 06, 2008

Finska ligan

FC Honka möter Turku Inter i kvällssolen. Hemmalagets tappra hejaklack är inringad med rött på bilden, bortalagets med grönt.

När hejaklacken inte ens sjunger "Honka, honka, burning love", är det då konstigt att hemmalaget förlorar med 1-0?

Points of interest

Om du är intresserad av att annonsera på Isokydöntie, kontakta kommunen.

Jean Sibelius hemort Järvenpää utanför Helsingfors har hittat ett lukrativt sätt att dryga ut kassan med plats för reklam på alla gatuskyltar i kommunen.

juli 05, 2008

En hyllning till vår gamla hemstad

Här har någon hittat de gamla toaletterna vid Olympiasstadion, och beslutat sig för att göra om dem till en bar*. Inget, jag säger inget, kan hindra en finne från att skapa en bar där han vill. (Lägg förresten märke till de vackra skyltarna från 1952).

På tumis** i Helsingfors, jag och mannen promenerade runt i staden där vi bodde tillsammans i två år. I dag parkerade vi i förmiddagssolen på Savilankatu, där vi huserade med vår nyblivna lilla familj. Vi lekte med tanken att parkera på någon av innergårdens platser, där vår ilskne granne hittade vår lilla Renault Clio (även kallad Fucken på grund av olyckligt registreringsnummer) dagen efter vi flyttade in. Det vore spännande att se om han fortfarande är så aggressiv att han skulle flytta vår lilla bil medelst knuffning av silvergrå Mercedes. Kanske inte värt det, i alla fall inte med en lånebil.

Vi gick in på innergården och kisade upp på fönstret ovanför porten, där vårt köksfönster fortfarande visade upp den vita rullgardin som vi hittade i fyndhörnan på Ikea i Esbo (för övrigt det enda från Ikeas fyndhörna som jag faktiskt behövde innan jag hittade det där).

När vi stod utanför porten gick (overkligt nog) en man in som förmodligen är 126 år, eftersom vi redan 2002 misstänkte att han rörde sig runt 120-strecket. Jag tror att jag såg honom två gånger på två år, men jag kunde alltid säga när han hade öppnat sin dörr nere på källarplanet. På lukten.

Vidare genom innergården och ut till Urheilukatu (Idrottsgatan), där vi gick förbi fotbollsstadion som jag besökt tre gånger: Den första var av en händelse, när vi gick förbi och blev indragna på ett slags grillevenemang, där vi plötsligt hade fått både lunch och två grillpincetter att ta med hem. Den andra gången var också lite halvspontan, när R och jag rockade med Bruce Springsteen. Biljetterna kom från svenska vänner som plötsligt skulle flytta tillbaka till Sverige. Den tredje gången var vi med min vän F med familj och såg på slutspel i finska ligan. Hennes man var skyttekung och deras treåring hoppade omkring på läktaren: "Heja pappa! Heja pappa!".

Utan att någon av oss direkt tänkte på det, tog vi samma väg som vi brukade gå till stan: förbi Operan, ner i Tölöparken, längs med viken och upp vid Finlandia-huset. Samtidigt som vi pratade om att två år är en så lång tid, men att det ändå är svårt att komma ihåg hur vardagen såg ut, så sköljde minnena över oss för vartenda steg vi tog. Där på de knöliga gatustenarna brukade vi dra vagnen till soundcheck på stadion när Hannes inte ville somna...och där på muren i Tölöparken satte vi upp den första lappen om mammapappa.com...och där sprang vi in på R-kioski för att se hur många ex av Hockeys första nummer som sålts i just den kiosken...

Jag gillar verkligen att känna mig hemma i Helsingfors. Det var där vi blev en familj med all lycka som det innebär, och samtidigt var det där som vi gick igenom vår värsta tid och kom ut ännu starkare och 100% tillsammans för alltid utan tvivel.

Dessutom har de spårvagnar.

*bar & café = finsk eufemism för "bar"
**tumis = tu man hand på finlandssvenska

juli 04, 2008

Ge aldrig upp

Den förste pojken på berget, med svensk flagga och trumpet. På väg upp är en våghalsig och envis lillasyster. Hannes rop "En Arhammar ger aldrig upp!" skallar över det finska landskapet.

En annan som inte ger upp.

juli 03, 2008

Man har väl rätt att ändra sig

Huvudsaken är ju att grabben har roligt (fast är det inte rätt så höga prissummor i golf?)

Jag är fördomsfull mot golfare. Jag erkänner det - skyldig! Jag vet inte riktigt varför, för numera känner jag en hel del som tycker det är roligt att spela, och jag har inget emot dem. På nåt vis så tänker jag att de spelar golf trots att de är ok. Jag har gått med på en golfrunda en enda gång, och då samlade jag bollar i skogsbryn. (I och för sig en perfekt sysselsättning för mig, som inte gillar slöseri, men som roas av att plocka svamp.)

Är man däremot fem år och inte har hunnit få sin mammas tråkiga fördomar, så är golf jättekul. Speciellt att vråla "GOOOOOOOLF!!!!" när han slagit ut sin boll tre meter. Eller att lägga upp två bollar och slå (hm, eller fösa) ut dem båda på en gång, under mammas nervösa sidoblickar på de förväntade golfsnobbarna. Men i stället för att skaka på huvudet och tycka att vi borde gå därifrån och lämna plats för de riktiga spelarna, så ler våra medspelare och går ut några meter på utslagsområdet för att samla in några av de närmaste bollarna åt honom.

Jag är omvänd.

juli 02, 2008

Finlands sak är korv

Korv så långt ögat kan nå.

Första gången vi var i USA, stod vi och gapade över chipshyllorna, som verkade sträcka sig ut i oändlighet på stormarknaden. Nu är det ju inte bara chips som det finns multival av i det landet, men det var det första intryck vi fick.

Något man aldrig behöver vara utan i Finland är korv. I en vanlig affär finns minst en lång hylla med olika sorter, och i Finlands största Prisma finns förstås fem låååånga rader med korv. (Japp, vi var där i dag igen!) Korv är Finlands grej. Också.

juli 01, 2008

Familjen på stormarknad

Sportavdelningen.

I dag var vi på Finlands största Prisma (jämför Coop). Kvalitetstid med familjen när man lever ur en resväska! Leksaker, cyklar, bollar, kläder, flera timmar kan man gå omkring och leka i det här varuhuset. Eller tills någon säger till, men det händer inte för let's face it, vi är i Finland. Finnarna kör liksom svenskarna på linjen att inte säga till, utan hellre i så fall sucka lite högt på avstånd.

Så Hilda cyklade glatt omkring längs gångarna och Hannes provade både fiskespön och boxningshandskar medan R och jag kollade om det gick att fånga två plastbollar på en gång. Undrar om vi vågar oss tillbaka dit i morgon? Bara gå och skrota lite?